åkte i söndags, minns min nervositet då. tänkte att jag skulle lugna mig när jag väl kom på båten. men när vi gick ut på däck fick jag svindel och kände en rädsla som kravlade sig fast i mig med klor, jag bara stelnade till och kände att om jag rör på mig för mycket så kommer nåt hända. havet bara låg där öppet och skrämmande. det var som ett svart gap som bara gjorde mig mer och mer skrämd ju mörkare och senare kvällen blev. varför är jag så rädd för vatten?hur kan det samtidigt komma sig att jag mer än gärna utsätter mig för dylika situationer, såsom kryssningar?hur som helst; vi hade det trevligt tillsammans. blev lite fulla på ditvägen och skrattade glatt åt några finnar och en och annan ryss som tyckte att karaoke var helt ok underhållning. helsingfors var inte så imponerade. hade visserligen varit där förut, men då som en mycket mindre linda och med mer pengar på fickan i form av föräldrar. det hade varit roligare om vi hade haft mer pengar samt varit lite friskare båda två (eller i och för sig, hur definierar man frisk?). på vägen tillbaka kändes båten bara som ett fängelse, jag var pepp på att vara uppe och dricka öl men åsa låg nerbäddad och var sjuk. men sen insåg jag att det var ganska skönt att ligga där och göra ingenting jag med, vi hade högläsning ur min vampyrbok och sen somnade vi båda som två genomtrötta kissar.hemma igen, känns fantastiskt. fast samtidigt i en ganska jobbig sits. avsluta eller fortsätta? varför kan du inte bara få tummen ur röven och reda ut allt?16:40blev just full i skratt mitt i städandet över att jag såg roliga ord i finland. först på ett café kunde man köpa en "kanelipulla" (kanelbulle) och sen på mcdonalds fanns det nåt som hette "dallaspulla" (dallasbulle, vad är det för nåt?). haha, tänk vad jag är lättroad.21:21vad är det som händer? är jag ignorerad nu? vad i helskotta har jag gjort?